180126 – Fördelning av årskurser

Nu har vi kommit till det stadiet i planeringsprocessen där vi har kunnat börja se över hur vi kan fördela elevgrupperna på bästa sätt och därmed också utnyttja de nya möjligheter som Rydebäcksskolan kommer att få i och med att vi får tillgång till våra nya skollokaler.

Utifrån de förutsättningar och behov som finns för våra verksamheter i förskoleklass, fritidshem och grundskola i Rydebäck presenterade skolledningen för Rydebäcksskolan, tillsammans med verksamhetschef Monika Charlin och etableringschef Mats Nilsson, igår den 25 januari, en fördelning av årskurserna för Barn och Utbildningsnämnden.

Fördelningen ser ut som följer (OBS! Preliminära beräkningar):

Skolhus 1 (befintliga lokaler)

Skolhus 2 (nya lokaler)

 F-1, c:a 234 elever (inklusive fritids F-1)  2-3, c:a 205 elever (inklusive fritids 2-3)
 4-6 (ht 18/vt 19 prel.år 4-5), c:a 190 elever  4-6, (prel.år 6 ht 18/vt 19) c:a 100 elever
 7-9, 262 elever
 Antal elever totalt: 424 st  Antal elever totalt: 567 st

x

Grundförutsättningar och utgångspunkter

Vi utgick från följande faktiska förutsättningar inför Ht 18:

  • Antalet elever i Rydebäck är cirka 1000 elever. På sikt kommer de att bli 1100 till 1200 elever.
  • Nuvarande skolhus har kapacitet för c:a 600 elever.
  • Nya skolhuset har kapacitet för c:a 550 elever.
  • När Helsingborgs stad bygger nya skolhus ska de behov av speciallokaler som finns utifrån läroplanen tillgodoses i kombination med befintliga lokalers kapacitet.
  • Utgångspunkten för alla lokaler är att alla årskurser ska kunna nyttja lokalerna utifrån de behov som finns.
  • Årskurserna innehåller (OBS! preliminärt) följande antal elever vid terminens start:
F-3: 439 stycken elever
4-6: 287 stycken elever
7-9: 262 stycken elever
Fritids: 400 stycken elever

Det grundar sig också på andra viktiga förutsättningar, där de pedagogiska aspekterna har varit centrala:

Så små konsekvenser som möjligt för elevernas utbildning

En viktig utgångspunkt har varit att konsekvenserna för eleverna och deras utbildning skall bli så små som möjligt (ur ett negativt perspektiv). Eleverna skall till exempel så långt som möjligt kunna behålla sina respektive pedagoger och mentorer. En annan viktig utgångspunkt har varit att kunna hålla ihop årskurserna och därmed också arbetslagen på skolan. På så sätt säkerställer vi en likvärdighet i utbildningen för alla elever.

Inte minst viktigt har utemiljön varit. Det har diskuterats om det inte hade varit lämpligt att skapa separata utemiljöer där en skolgård kan utformas för de yngre och en för de äldre. Med ovanstående beräkningar kring elevantalet skulle det innebära att nästan 450 stycken elever i åldrarna 6-9 år skulle dela på en utemiljö vid starten på höstterminen. Vi vet redan nu att Rydebäck som samhälle fortsatt växer och elevantalet kommer inom något år med stor sannolikhet att vara runt 500 stycken i dessa åldrar. Vad det innebär ur ett logistiskt, lekredskaps- och slitagemässigt samt ur ett arbetsmiljöperspektiv kan man verkligen fundera över. Vi vet ju redan idag att vi har problem med befintlig skolgård – och det trots att elevantalet i dessa ålderskategorier ligger runt 250 stycken elever i dagsläget. Elever i de lägre respektive högre stadierna använder ute- och innemiljöer på helt olika sätt vilket gör att lokaler och utemiljöer kan nyttjas på ett mer optimalt sätt.

Motsvarande resonemang gäller lunchsituationen. De yngre eleverna har helt andra behov och förutsättningar än vad de äldre eleverna har. Att ha en verksamhet där 450 – 500 elever i åldrarna 6-9 år skall äta lunch i en matsal mellan kl. 11.00 – 12.30 är ingen situation som fungerar varken ur ett logistiskt, trivsel och trygghets- eller arbetsmiljömässigt perspektiv utifrån vårt perspektiv.

Fritidshemmets verksamhet

Fritidshemmens verksamhet är en mycket viktig del som förslaget också har haft sin utgångspunkt i. Utifrån den givna fördelningen kan vi dela upp fritidshemmen på två lokaler. Vi vet att fritidshemsverksamheten skiljer sig stort mellan till exempel en sexåring och en åtta- till nioåring.  Det ger skolan en mycket större handlingsfrihet att anpassa verksamheten utifrån de yngsta respektive äldsta elevernas behov i fritidshemmen, vilket i grunden är bra.

Vi är en skola

Frågan kring ett eventuellt ”vi-och-dom”-tänkande mellan de elever som har sin hemvist i de olika skolhusen har också diskuterats, en viktig fråga som verkligen måste tas på största allvar. För oss på Rydebäcksskolan är vår kultur och skolans värdegrund viktig. Elever, personal och ledning ska alla veta vad som kännetecknar oss och det är en gemenskap som överlappar alla fysiska miljöer. En av våra mest prioriterade frågor blir då att säkerställa att arbetslag och ämneslag, som vi gör redan idag, kommer att ha samma pedagogiska grundtanke. Det är därför som några av våra viktigaste utvecklingsprocesser på skolan just är kring våra sociala och pedagogiska lärmiljöer. Vi kommer ha samma utvecklingsinsatser och samma prioriteringar på hela Rydebäcksskolan, oavsett vilken lokal du som pedagog eller elev befinner dig i. Det ligger inte i någons intresse att det skall vara olika utbildning beroende på var eleven befinner sig. För oss är det, och enligt min mening måste vara, den pedagogiska lärmiljön och dess innehåll som är viktigast. Den pedagogiska grundtanken kan inte vara avhängig av vilken typ av lokaler man befinner sig i för tillfället. Den måste istället ligga förankrad i vad eleverna ska uppnå och på vilket sätt skolan ska bedriva undervisning för att möta varje enskild elev. Vi har redan idag, och har haft under flera år, både personal och elever spridda i olika lokaler. Att man befinner sig på olika ställen under dagen är inget nytt eller konstigt. Här är det viktigt att Rydebäcksskolan gör en personalplanering och schemaläggning som är så bra som möjligt både för elever och personal och som skapar goda förutsättningar för undervisningen i vardagen, motsvarande det som görs i dagsläget. Det kommer således att vara en skola, med en personalgrupp och med en gemensam skolledning som ser till helheten – Rydebäcksskolan.

En del i denna planering är förflyttningar mellan de båda skollokalerna och idrottshallar. Av ovanstående skäl kommer det oundvikligen, särskilt i årskurserna 4-9, att bli förflyttningar för att vi helt enkelt skall kunna garantera elevernas utbildning med tanke på specialsalar, idrottshallar och eventuella ämnesval, men det är viktigt att detta planeras på ett så optimalt sätt som möjligt. En av anledningarna till att placera de allra yngsta eleverna, förskoleklass och årskurs 1, i skolhus 1 (befintliga lokaler) är att förenkla förflyttningarna till t.ex. idrottshallen så långt som möjligt. Även inomhus förenklas de yngsta elevernas förflyttningar då skolhus 1 är en enplansbyggnad jämfört med skolhus 2, som är en trevåningsbyggnad.

Det här är några av alla de aspekter som ligger till grund för ovanstående fördelning av årskurserna när vi får tillgång till skolans nya lokaler. Mer information kring hur vi kommer att börja Ht 18 i nuvarande lokaler kommer framgent.

Befintliga lokaler: Nya renoveringar och ny utemiljö

Den uppmärksamme har säkert noterat att i ovanstående fördelning av elever är en årskurs på mellanstadiet placerad i skolhus 2 (nya lokaler). Detta är för att kunna skapa en möjlighet att, i direkt anslutning till att Rydebäcksskolan får tillgång till de nya lokalerna, också kunna påbörja renoveringar och ombyggnationer av både inne- och utemiljöer i skolhus 1 (befintliga lokaler). För att kunna genomföra det måste vi kunna frigöra delar av lokalerna och skolgården i omgångar. På så sätt får vi både en effektivare och snabbare byggnations- och renoveringsprocess vilket vi är mycket glada över. Redan nu på onsdag den 31 januari kommer jag att träffa ansvariga från fastighetsförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen för att påbörja denna planering. Även personal och elever kommer att involveras i detta arbete. Mer information kommer löpande.